Varför sociala medier-redaktör är en bra idé (just nu)

av HansG den 8 januari 2010

i Självskrivet

Medievärlden har pratat med Eva Åberg om ämnet ”Sociala medier-redaktör symptom på bristande ledarskap”. Jag inser att snacket verkar vara inför en bloggpost hon ska skriva, snarare än har skrivit (det säger också något om tiden att kommentera något som ännu inte är skrivet…), så jag varken vill eller ska lägga ord i hennes mun. Men den korta intervjun väckte ändå såpass mycket tankar att det som först var tänkt som en kommentar i förbifarten snabbt blev lite längre och mynnade ut i detta.

Till saken, jag har svårt att se sådana problem med sociala medier-redaktörer av flera skäl. Ett är att det låter som om själva grundantagandet är att ledningar anställer och sedan lämnar personen mer eller mindre vind för våg, vilket jag bara inte tror på, och speciellt inte för en sådan tjänst. Det vore alibi- eller den dåliga sortens lycka till-ledarskap, och det hoppas jag inte förekommer i någon större utsträckning. I så fall har de medieföretagen större problem att hantera.

Det andra skälet är att begreppet sociala medier-redaktör inte är helt definierat ännu och kan vara flera saker. Det kan handla om att lägga upp och dra igång specifika avgränsade projekt, lika väl som att ta hand om och förändra en stor organisation som helhet. Man kan uppnå rätt mycket med det goda exemplet, även om effekten kanske inte blir lika bred och långsiktig som om man jobbar med ”alla” under lång tid. (Ett i mitt tycke bra exempel på ett sådant mer avgränsat projekt är EU-valet på YouTube med Leo Wallentin och Axel Humlesjö.)

Det tredje och viktigaste skälet är att med rätt stöd och mandat så tror jag att det är en alldeles utmärkt idé att låta en nyanställd kunnig 25-åring jobba med just det. Ja, det är ledningens jobb att driva förändring, men de behöver inte göra det handgripligen när det finns andra som kan göra det bättre. Ledningen ska hitta rätt personer och ge dem rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Jag utgår ifrån att de rekryteringar som gjorts på sistone (TV4, Expressen, Aftonbladet m fl) har sin grund i att ledningarna där har en hyfsat klar idé om vad de vill uppnå, att de kommit fram till att de behövde hitta personer som kan hjälpa till att förverkliga det, och inte minst att de är beredda att backa upp de personerna.

Sedan tror jag att inte att sociala medier-redaktörer kommer att behövas för evigt. Minns hur ”mediedirigent” var buzzword för några år sedan, och hur ofta hör man det idag? Jag är ganska övertygad om att vi är i en övergångs- eller introduktionsfas där det faktiskt behövs riktiga specialister och sådana som går före och testar, för att på sikt få det att bli en naturlig del i jobbet för många fler.

Nu väntar jag med spänning på att faktiskt få läsa den där bloggposten också. Btw, jag skulle väldigt gärna vilja höra fler funderingar om detta.

Update: Nu har blogginlägget ifråga skrivits, men jag måste säga att det var med en ”jaha, var det inte mer?”-känsla jag läste det.

  • http://emanuelkarlsten.se Emanuel Karlsten

    Är helt med dig. Men vill inte kommentera mer innan jag läst Evas bloggpost. Blir spännande!

  • http://www.merommedier.wordpress.com/ Eva Åberg

    Visst blir det konstigt att någon skriver i ett nyhetsbrev om ett inlägg som är under produktion som Medievärlden gjorde. Det är vi nog överens om. Och men en rubrik som inte är ett citat. Jag pratade länge med Medievärlden innan de skrev och bland mycket annat ville de veta vad jag skulle skriva i helgen. Sen drog de just på det. Lite underligt, visst.

    Det blir ju också konstigt när mitt icke skriva inlägg kommenteras. Saker som jag faktiskt inte tycker eller har sagt bemöts.

    Så då känns det fullständigt logiskt att du tycker ”jaha, var det inte mer?” när du läst vad jag verkligen skrev senare. Jag fick ju skynda på det där inlägget när jag såg vad Medievärlden drog på …

    Så jag förstår om du tyckte det var ett glapp mellan vad medievärlden skrev i rubriken och det jag verkligen tycker. För precis så var det.

    För inlägget handlar om huruvida en redaktion ska vara fullt integrerad eller inte och jag förespråkar den integrerade. I en sådan kunde de här begåvade människorna man nu anställer (med rätta) få en mer central roll med större påverkan på journalistiken, inklusive sociala medier.

  • http://emanuelkarlsten.se/01/hittat-lankat-och-kommenterat/ Hittat, länkat och kommenterat | Emanuels randanmärkningar

    [...] Sociala medier-redaktör symptom på bristande ledarskap – Förstår inte riktigt den här grejen. Vilket slags ledarskap anställer nån 25-åring som förkläde för socialamedierkunskap? Har inte alltid ledarskap – vad det än handlat om – byggt på att delegera? Innebär det att man avsäger sig ledarskapet eller beslutanderätten? När bloggposten väl skrivits (artikeln handlar om en bloggpost som ännu inte skrivits) blir jag inte mycket klokare: http://merommedier.wordpress.com/2010/01/08/ar-det-en-sociala-medier-redaktor-eller-en-omorganisation-som-behovs/ Läs gärna kommentarerna, och läs också Hans G:s bloggpost: http://mediasplatter.se/varfor-sociala-medier-redaktor-ar-en-bra-ide-just-nu/ [...]

  • http://go40.se HansG

    Ja, det blev onekligen skruvat med gången i det här. Jag tror ändå att vi är skapligt överens om att mer integrerade redaktioner är något att sträva efter, men att det möjligen skiljer sig åt hur vi ser på mognadsgraden idag och hur snabbt vi kan nå dit. Omstöpningen att gå ifrån renodlade ”webbredaktioner” pågår väl på de flesta håll redan, så vitt jag vet. Jag ser inte någon som helst motsättning mellan det och att anställa sociala medier-redaktörer. De är ett bra sätt att komma till målet snabbare, men det är en ganska lång resa.

    Sedan tror jag att det även på längre sikt kommer att finnas och behövas mer specialiserade funktioner, precis som det finns extremt duktiga researchers eller människor som kan få databaser att dansa. Jag tror inte att det är realistiskt att tro att alla på en redaktion kommer att vara lika bra på det här sakerna, även om både kunskap och verktyg sakta kommer att adderas till vardagen för de flesta.

    Utvecklingen av verktygen i sig hjälper också till. T ex Daily Telegraph har ju experimenterat ett bra tag, som med att ha Twitterfall på storskärm på huvudredaktionen. Samtidigt ska man inte överskatta verktygen heller. Ingen tror väl (hoppas jag) att någon automatiskt är en bra författare för att hon eller han kan skriva i Word, men det har inte varit helt ovanligt med uppfattningen att någon som kan publicera i ett CM-system därmed kan webb. Lite så är det med sociala medier nu, och därför behövs de som kan få fler att förstå.

blog comments powered by Disqus

Previous post:

Next post: