Tehus är ju en stor grej i japansk kultur och tradition, och i Central Glass-tävlingen 1994 var det tema tehus. Mitt upplägg var att blomman inuti relaterar till tehuset på samma sätt som tehuset relaterar till trädgården som omger det. På sitt sätt en matematisk ekvation, där skala är centralt. Mitt tehus var alltså dynamiskt och ändrade sitt uttryck över dygnet. Det öppnade upp och blommade när solens strålar träffade det, och slöt sig igen vid solnedgång.
Taggat som:
1994,
blomma,
Central Glass,
dynamiskt,
ekvation,
tävling,
tehus,
trädgård
Det här var med i Central Glass-tävlingen i Japan 1993. Millennieskiftet kunde börja anas på den tiden, och tävlingen gick ut på att definiera ett museum för 1900-talet. Min idé gick ut på att man pajade kontexten för ett objekt bara genom att flytta det, och jag jobbade därför med VR och holografi för ett virtuellt museum (GMR – Global Memory Resource). Allt skulle finnas kvar på originalplatserna jorden runt, men man skulle ändå kunna uppleva det samlat genom deras virtuella avbildningar. Dels på ett huvudmuseum, och dels på mindre filialer i fallande skala ända in i hemmen (LMU – Local Memory Unit). I princip ett virtuellt world wide web alltså.
Sedan finns det massor av mer eller mindre pretentiös symbolik inbakat i byggnaderna, som t ex proportionerna 1:4:9 (som alla Kubrick-fans känner igen från monoliten i 2001).
Taggat som:
1993,
Central Glass,
holografi,
Kubrick,
museum,
Museum of the 20th century,
VR
