Att den animerade rapporteringen av hur Tigers bilkrasch kanske gick till skulle få genomslag, efterföljare och vända upp och ned på rätt mycket, det kändes uppenbart direkt när man såg den. Att det var kinesisk voice over spelade ingen roll eftersom bilderna var tydliga och de flesta redan kände till bakgrunden. Jag gissar att det klippet, eller greppet snarare, är något som kommer att diskuteras på alla möjliga redaktioner världen runt. Några kommer att se möjligheter, andra kommer att förfasas. Det svindlar lite när man tänker på vad t ex brittiska tabloider kan tänkas hitta på. Juristfirmor specialiserade på förtal kan börja tänka på expansion redan nu, och skolorna kan utöka platserna på animeringsutbildningarna. Eller förresten, det senare behövs inte eftersom det finns horder av självlärda kids som redan behärskar det.
Nu har uppföljaren till den första Tiger-videon kommit, vilket Greg Mitchell berättar om. Den innehåller bland annat inzoomningar på mobildisplayer, med sms-meddelanden till och från de inblandade. Sant eller falskt, who knows, men kraftfullt är det.
Även the mighty New York Times har nu uppmärksammat att det här kanske innebär något viktigt. De kallar det ”Maybe Journalism”. Det är på ett sätt väldigt träffande och känns redan nu som något som kommer att sätta sig, men samtidigt är kanske-journalistik inte ett dugg nytt i print eller på webben (eller för den delen i radio/tv). Nope, det som detta framför allt visar är vilket ruggigt genomslag och vilken direkthet rörlig bild har. Para ihop det med en mer eller mindre självrullande global story, ett YouYube och andra sociala medier för spridning, ett visst mått av nyhetens behag och så lite tajming. Voilá, genomslagsbingo.
Vem blir först med att bygga en nyhetstjänst med enbart sådant här? Mobilt, lättillgängligt, snabbproducerat, viralförberett och med ett bildspråk som i stort sett varenda yngre människa känner igen. Det är löjligt enkelt att visualisera stories enligt den modellen. Tänk t ex den påstådda Zlatan/Messi-sprickan, med tankeballonger och FIFA2010-grafik – från spelargången, omklädningsrummet eller träningen. Tänk kriminalrekonstruktioner, politikens värld eller något mer trivialt som kungligt skvaller. Det är bara att börja tänka så dyker den ena händelsen efter den andra upp i huvudet. Testa själv, och fundera sedan på hur det kunde ha påverkat bilden av vad som hände.
Allt det här ställer fler frågor och tankar än vad jag klarar av att räkna upp här nu, och än mindre kan ge svar på, men här är några:
- Hur påverkar detta den pågående omstruktureringen/massakern (take your pick) i nyhetsbranschen? Ok, jag kanske överdriver betydelsen, men vi får väl se.
- Hur försvarar man sig på annat sätt än juridiskt?
- Om detta blir vanligt, hur kommer publiken att reagera i längden? Krävs det mer och mer (läs grövre) för att märkas?
- Skillnaderna mellan rapportering, satir, spekulation och ren desinformation lär bli ännu svårare att urskilja. Hur hanterar man det? Eller är det så att just Sims-bildspråket (om det nu stannar där) gör att det inte är något problem, att det i sig signalerar vilken nivå av trovärdighet det handlar om?
- NYT berättar också att liknande saker har börjat leta sig in i rättssalarna, som i Amanda Knox-fallet. Där ska det representera en sorts sanning för den ena eller andra sidan, och visuellt är skillnaden liten mot Tiger-exemplet. När sådana rättsanimeringar läcks/släpps, vad händer då om det finns massor av spekulationsklipp som ser i princip likadana ut?
- Kan det få en publik som inte konsumerar så mycket nyheter att faktiskt göra det?
- Affärsmodeller?
- När någon börjar producera flera alternativ och ber publiken säga vilket som känns mest trovärdigt, hur påverkar det vidare rapportering? Blir ”sanningen” crowdsourcad?
- Starkast förmedlat vinner, eller?
Egentligen är det ganska få saker som är nya i allt detta, bit för bit, men som jag var inne på tidigare så är den stora grejen att det blir så mycket starkare och mer lättkonsumerat.
Är det bra? Det vete fan, men precis som vanligt beror det på vem som gör det och i vilka syften. Jag tror att det kan komma fram fantastiska användningar ur detta också.
Är det viktigt? Det skulle jag tro att man kan ge sig på.
{ 2 kommentarer }
