Självskrivet

Det tar inte många sekunder att skriva en tweet, och att retweeta vad något annan postat tar nästan ingen tid alls. Det är liksom grunden till att Twitter är, näst efter livesändningar i bild eller ljud (för de som tittar/lyssnar), ungefär den snabbaste form av nyhetsförmedling som finns. Det är virala nyheter.

Det innebär också att det knappast finns någon annan tjänst med lika mycket fel. På ett sätt gör det inte så mycket, det finns en sorts inbyggd självrättning över tid. Problemet är att felaktig information hinner färdas långt och nå många människor innan den korrigeras, och ännu mer att många bara ser felaktigheterna och aldrig rättelserna.

Det skulle inte behöva vara lika mycket fel. Hetsen att vara först eller åtminstone tidig med något gör att det slarvas med källkritiken och faktakollen alldeles för ofta innan något postas eller vidareförmedlas, även av sådana som aldrig skulle drömma om att göra på motsvarande sätt i tryck eller sändning. Om färre skickade information vidare helt okritiskt skulle twitter vara ännu mycket mer effektivt än det redan är. En tweet är inte bara en tweet, det är ett stycke information med allt vad det innebär.

Här är några rätt enkla saker att tänka på innan man retweetar nyhetsuppgifter:

Verkar det rimligt?

”If it walks like a duck and talks like a duck, then it probably is a duck” stämmer oftare än det inte gör det. Att något verkar helt orimligt eller lite för bra behöver förstås inte betyda att det är fel, men det är en klar varningsklocka att titta närmare på det innan man sprider det vidare.

Vem förmedlar informationen?

Är det någon som har bra track record av att skicka ut riktig information är ribban lägre än om det är någon man aldrig hört talas om förut, även om det förstås aldrig finns någon fullständig garanti.

När kongressledamoten Giffords blev skjuten twittrade flertalet stora nyhetstjänster snabbt ut att hon var död, vilket ju visade sig vara fel. Allting gick att härleda till en enda uppgift, där dess trovärdighet byggdes på ju fler större och mer etablerade som gick ut med det. Om man ser att CNN och flera andra stora rapporterar det är det inte konstigt att man tror på det, och blev en spiral. Den händelsen var anledningen till att många nyhetstjänster var förhållandevis långsamma med att gå ut med nyheten om bin Ladens död. De hade lärt sig läxan: hellre rätt och lite långsammare än tvärtom.

Vad är det för källa?

Finns det överhuvudtaget en källa, och är den i så fall trovärdig? Om det handlar om förstahandsinfo/ögonvittnesrapporter, finns det flera sådana som bekräftar eller verkar allting gå att härleda till en enda? Finns det ingen källa alls, be very very careful. Bara för att det står ”Confimed: …” betyder det inte att det är det. Ifrågasätt genom att be om förtydligande var uppgiften kommer ifrån.

Oräkneliga är de kändisar som dödförklarats på twitter, där ryktet om deras död senare visat sig vara betydligt överdrivet. Det senaste jag sett i den vägen är Sean Connery där det plötsligt började dyka upp tweets med enbart ”Sean Connery RIP”. Jag vet inte om det var trollande, missförstånd eller något annat som var ursprung där, men om man ser en sådan tweet borde första reaktionen vara att undersöka det och inte bara förstärka det.

Under terrorattackerna i Norge fanns det många som ägnade sig åt att plocka helt obekräftade tweets från flödet, översätta dem och skicka ut dem. Ett sådant var uppgiften att flygplatsen Gardemoen var stängd, där en snabb twittersökning visade gott om folk som twittrade att det var lugnt där och att allt var öppet.

Kolla datum etc.

Finns det en länk som går till en artikel, notis etc? Kolla att den faktiskt handlar om den aktuella händelsen.

Under Norge-attackerna spreds tidigt en uppgift att tre personer var gripna, och där fanns en länk till en artikel om just det. Problemet var bara att den artikeln var från 2010 och handlade om en annan händelse.

Är det en partsinlaga?

Har den som sprider informationen ett egenintresse, som t ex ena sidan i en konflikt? Gynnas någon av informationen, och i så fall hur?

Ta bin Laden som exempel igen: en tid efter hans död spreds uppgiften att man hade hittat massor av porr i huset i Abbottabad. Uppgiften kom från amerikanska militärkällor, vilket ju är rätt självklart eftersom ingen annan var där. Jag förstår att det var en smått oemotståndlig historia att sprida, men lägg 30 sekunder på att fundera på vem eller vad som gynnas av en sådan nyhet. Jag vet inte hur det ligger till med den där porren, men det gör inte många andra heller.

Om det ändå har blivit fel?

Om man har skickat ut något som senare visat sig vara fel, ta bort originalet och posta vad som hänt. Ja, det finns olika åsikter om man ska låta allting vara kvar eller inte, men för mig är det självklart att en felaktig tweet ska bort. Risken är alldeles för stor att många ser den men inte rättelsen.

Uppdaterat 20120322: Axel Andén på Medievärlden har skrivit om ungefär samma ämne, och för några dagar sedan skrev Kjell Häglund en krönika i Journalisten som alla bör läsa (och med fördel komma ihåg).

Taggat som: faktakoll, källkritik, Twitter

{ 7 kommentarer }